Sista heldagen på ön 29 augusti 2019
På morgonen på vår sista heldag på ön, övade vi lite på ICM som betyder intentionell camera movement. Det betyder att man försöker få lagom oskärpa genom att helt enkelt röra på kameran under exponeringen för att få till lite mer expressionistiska bilder. En lek med ljuset helt enkelt.
Sedan gav mig ut på upptäcksfärd, genom att gå från fyrbyn rakt norrut mot bredsandsudde, genom skogen istället för att följa kusten. Fantastiskt att se hur tallarna klamrar sig fast i sanden genom sitt nätverk av rötter.
Jag hade hört talas om att det fanns lejon på ön, så jag sökte efter tecken på var de kunde tänkas bo. Jag såg sandgropar i denna slänt, kan detta vara hemvisten för myrlejonen?
Bäst att titta lite närmare.
Om myrlejon:
Dessa sländors larver, som är kända under namnet myrlejon, når en längd av 15-18 mm och har en bred, bakåt tillspetsad, på översidan kullrig bakkropp, från vilken framtill mellankroppens två främre leder är avsatta i form av en kort och smal hals. De tre benparen är korta, de två främre paren snett framåtriktade. Det lilla huvudet har två långa, i spetsen inåtböjda och på insidan tandade mandibler som längs undersidan har en ränna, i vilken de lika långa, men mycket smalare maximerna är infogade. När myrlejonet har borrat in spetsarna av sina käkar i sitt byte, leds bytets safter till munnen i denna ränna, som är starkt hoppressad och aldrig öppnas.
För att få tag i bytet, gräver myrlejonet i torr sand eller fin mylla trattformiga (koniska) fångstgropar. Den gräver genom att krypa baklänges i allt mindre cirklar medan den borrar med spetsen av bakkroppen och med häftiga knyckar med huvudet kastar upp sanden över och bortom gropens kant. Med kroppen dold under gropens botten, så att endast huvudet med de utspärrade käkarna är synligt, väntar myrlejonet på att någon myra eller annan mindre insekt ska halka utför gropens sluttande sidor. När detta sker slungar myrlejonet med huvudet skurar av sand, som ytterligare medverkar till att bytet förlorar fotfästet och kan gripas. Det utsugna hudskelettet bortkastas sedan över kanten av gropen, som därefter repareras.
Efter övervintring spinner larven följande sommar en plattrund kokong, i vars väggar sandkorn är rikligt inblandade. Inuti kokongen försiggår förpuppningen, och efter omkring 4 veckor kommer den fullbildade sländan fram. Endast släktet Myrmeleon och den fläckiga myrlejonsländan, Euroleon nostras, är kända för att gräva fångstgropar. Larverna av andra släkten lägger sig i försåt i vilka gömslen som helst för att gripa smådjur som går förbi.
I en av groparna hittade jag denna skalbagge som trillat ned i fångstgropen.
Efter lunch tog vi en promenad söderut på västra stranden, här hittade vi lite drivved i sanden bland annat.
Fina mönster i orörd sand. Vi kom till en bänk där man kan slå sig ned och njuta av stillheten och lyssna på havets vågor.
Jag följde en stund stranden på lite högre nivå på den gräsbevuxna grå dynen, som inte påverkas så mycket av vinden och vattnet, för att botanisera lite.
Kikade ner på kompisarna på stranden.
Full koncentration på de fina stenarna som man kan hitta på öns stränder. Det är förbjudet att ta med sig stenar som souvenir, så vi fick föreviga dem på bild istället.
Jag vilade upp lite på den gräsbevuxna sanddynen, eftersom jag hade varit i farten sen tidigt på morgonen. Det var skönt att ligga och sola på stranden en stund.
Det visade sig att jag inte var ensam, en liten larv dök upp…
När jag vilat upp mig, så gick vi till Fyrbyn och eftersom det var dags för middag, så jag vandrade hemåt genom tallskogen.
Så kom vi hem till Fyrbyn
Tillsynsmannens bostad, ser vi här. Det är två stycken som finns på plats året runt, anställda av nationalparken.
Den gamla skolan på ön som nu blivit museum.
Vid middagen fick jag höra att det dykt upp en speciell pippi vid båthuset, så i skymningen gick vi ut för att titta efter denna falk. Det visade sig efter kontakt med en ornitolog att det var en ung aftonfalk som gästade ön.
Fågel vid knuten, första gången jag sett en aftonfalk och dessutom i skymningen.
Lite brusiga bilder p.g.a mycket högt iso och lite lång exponering, ljuset räckte inte riktigt till här, syns särskilt på flygbilden, solen hade gått ned
Så var det dags att gå och lägga sig nöjd och belåten med denna underbara veckan på denna ö, så nära och ändå så exotisk.
cartunsajt.se 
